Sagasagor. Fylla år

Det är Sagas födelsedag. Hon ska ha kalas för kompisarna och morfar ska komma på besök. Det är pirrigt! På morgonen får hon paket och frukost på sängen. Men Saga känner sig varm och lite konstig. Fastän mamma säger att hon kan få provsmaka marängerna direkt från plåten vill hon inte det. Och även om allting är roligt på kalaset orkar hon inte jaga ballongerna tillsammans med vännerna. Sagas kalas blir inte alls som hon tänkt sig – men ganska bra ändå, till slut! Välkommen in i Sagas värld! Josefine Sundströms vardagligt, kloka text och Emma Göthners pigga och inkännande illustrationer öppnar dörren till en trygg vardag att känna igen sig i, skratta åt och bli berörd av. Den här berättelsen har tidigare ingått i kapitelboken Sagasagor: Syskonsjuka, kämpaglöd och en envis framtand Nu innehåller berättelsen fler illustrationer. Läs också: Sagasagor: Studsmatta, simskola och en borttappad Tigertass, 2016 (tilldelades priset: Din bok - Vårt val, Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningens årliga pris för bästa barnbok år 2016). Sagasagor: Syskonsjuka, kämpaglöd och en envis framtand, 2017 Sagasagor: Fiffiga kroppen och finurliga knoppen (i samarbete med Kronprinsessparets stiftelse Generation Pep, 2017) Sagasagor: Ballonglängtan, kurragömma och två tomtar i diket, 2019 Se även tv-filmerna Sagasagor på Viaplay (Nominerade till Kristallen både 2019 och 2020!)

Folksagor, prinsessor, prinsar, drakar — sagans grundberättelser har levt vidare i tusentals år och fortsätter att kännas relevanta. Här finns både klassiska samlingar (Bröderna Grimm, Andersens sagor, asbjörnsen-moe) och moderna nytolkningar där prinsessor räddar sig själva. För yngre barn fungerar sagor som en första introduktion till berättelse-strukturen: någon vill något, något står i vägen, problemet löses.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa — språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.