Att vinka hej då

Det värsta är att vinka hej då Elias står på förskolan och vet att det är dags att vinka hej då, men det går bara inte. Mamma får inte gå! Fröknarna försöker lirka och mamma skojar och pappa busar, men det är svårt i alla fall. Extra svårt blir det när mamma har bråttom och kompisarna står och väntar och tittar. Men man måste ju säga hej då för att kunna ses igen. Och mamma och pappa hämtar ju alltid klockan fyra. Linda Wahlund och Li Söderberg har i bilderboken Att vinka hej då tagit fasta på känslan hos barnet när lämningen på morgonen skaver eller inte alls fungerar. Genom att ta barnets perspektiv kan både barn och vuxen känna igen sig och förstå vad som behövs för att det ska gå att vinka hej då. Linda Wahlund, författare och kurator som tidigare skrivit flera omtyckta kapitelböcker för äldre barn, debuterar här med sin första bilderbok. (Tidigare bl a Den som måste döden dö och Den som måste livet leva, Speja Förlag). Li Söderberg, illustratör och formgivare med en unik förmåga att fånga stämningar och barns stora känslor. (Tidigare bl a Sahar som inte syns, Speja Förlag).

Förskoleböcker handlar om att börja förskolan, om att vara på förskolan, om dagis-rutiner och om människor i förskole-vardagen: fröken, kompisar, koket-tanten. Skildringarna växlar mellan realism och ren fantasi. För barn som inte vill iväg på morgnarna kan en bra förskolebok normalisera känslan; för barn som älskar förskolan ger den igenkänning och stolthet över sin vardag.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.