Vart tog Lilla Ankan vägen?

Fristående uppföljare till Välkommen hem, Bäver! »Vart tog Lilla Ankan vägen? ger läsaren mycket att utforska och kommer kunna ge lässtunder med mycket diskussioner.« Betyg: 4 av 5 - Sofia Schöön, BTJ »Vilken underbar barnbok! Både jag och barnen älskade den.« Read With Roos Bella Kanin har blivit av med sin leksaksanka! Det finns bara en lösning: Hon och hennes bröder måste hoppa i sin båt, ta sig nedför floden och hitta Lilla Ankan. Resan längs floden tar dem från berg till öppet hav. På vägen hinner de vara med om en rad äventyr och träffa många nya vänner, alla upptagna med sina olika aktiviteter. Vad kommer Laura Lamm att få upp på sin fiskekrok? Varför har de Snabba Svinen så bråttom? Och vad för sorts rackartyg tänker Sussi Svan hitta på? Vart tog Lilla Ankan vägen? är en underbart illustrerad sök- och finnbok för små äventyrare från tre års ålder. I översättning av Ingrid Wikén Bonde. MAGNUS WEIGHTMAN [f. 1974] är illustratör och barnboksförfattare och bor med sin familj i Rotterdam, Holland. Vart tog Lilla Ankan vägen? är en fristående uppföljare till Välkommen hem, Bäver!, har översatts till en rad språk och valdes till en USBBY Outstanding International Book när den kom ut på nederländska 2021. »Vackra landskap och illustrationer gör denna bok till ett måste i vår bokhylla.« Socionombella tipsar »En riktigt charmig bok som tjänar på många återbesök. Barn kommer att göra nya oväntade upptäckter varje gång.

Adoptionsböcker rör vid både den glädjefyllda och den komplicerade sidan av att en familj bildas på det sättet. För de yngsta finns "hur vi blev en familj"-böcker, för äldre barn mer reflekterande titlar som börjar fråga om biologiska rötter, om identitet och om saknad. Fosterfamilj är ett besläktat tema vi också täcker. Området är litet men kvalitén är ofta hög eftersom utgivningen är intentional och välöversedd.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.