Blå ugglan

I en liten skogsglänta bland milsvida, blånande berg bor vännerna Granlund och Stenberg. Hösten har kommit och de fyller dagarna med små utflykter, nykokt kaffe och mackor med smörstekta kantareller. Sedan sitter de i skymningen och ser solen försvinna bakom grantopparna. Men så händer något hemskt! Stenberg dör. Pang bom bara. Granlund blir förtvivlad och gråter tills det blir en hel sjö av tårar. Och när saknaden efter Stenberg river som värst i hjärtat, visar sig Blå ugglan för första gången. Den är gigantisk och stirrar med klotrunda ögon. Granlund flyr in i sin stuga och gömmer sig under täcket. Vad vill den blå ugglan egentligen? Med "Blå ugglan" har Lotta Geffenblad skapat en ömsint och humoristisk bilderbok om sorgens väsen och om stor vänskap. Det är en vacker utgåva med textilrygg och hela 56 sidor. En blåskimrande saga för alla åldrar.

Vänskap är ett av de mest lästa temaområdena i hela barnboksutgivningen, för att det är där barns vardag faktiskt utspelas. Böckerna handlar om att hitta en kompis, bråka med en kompis, försonas, känna sig utanför, hitta tillbaka. För mindre barn är vänskap ofta konkret: vi leker, vi delar med oss. För mellanstadiet börjar det handla om identitet, grupptryck och vad vänskap egentligen kräver av en.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.

Utöver vänskap berör boken även döden, vilket gör den till en bra utgångspunkt för samtal hemma eller i förskolan.