Prins Pompom

Prins Pompom uppfostras till att bli den största mannen i sitt rike, så att han ska bli en ännu riktigare kung än sin far. Men det är bara storhet som syns som räknas, och därför sätts prinsen på gödning. Han växer och växer och växer. Tills en dag då han till allas stora fasa börjar magra. "Prins Pompom" utkom första gången 1901, och återutges här med efterord av Lena Kåreland.

Folksagor, prinsessor, prinsar, drakar. Sagans grundberättelser har levt vidare i tusentals år och fortsätter att kännas relevanta. Bredvid de klassiska samlingarna (Bröderna Grimm, Andersens sagor, asbjörnsen-moe) står moderna nytolkningar där prinsessor räddar sig själva. För yngre barn fungerar sagor som en första introduktion till berättelse-strukturen: någon vill något, något står i vägen, problemet löses.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.