Vi upptäcker kärnkraften

Berättelsen om Lise Meitners liv kan nästan kännas för överdriven och otrolig för att vara sann. Allt hon gjorde verkade omöjligt. Lise blev forskare under en tid när kvinnor inte fick läsa på gymnasiet och upptäckte hur man klyver en atom, något som andra forskare på hennes tid inte trodde var möjligt. Lises upptäckt har på samma gång bidragit till att rädda klimatet och lett till det mest förödande vapen som någonsin använts i krig. Vi upptäcker är en serie som låter yngre vetgiriga läsare lära känna några av tidernas största upptäckter och idéer, som format vår värld, och människorna som låg bakom dem. Boken är faktagranskad av Stephan Pomp, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Briljant tycker BTJ! [...] Ingången blir den fascinerande och emellanåt upprörande berättelsen om kärnfysikern Lise Meitners liv och verk. Född i en tid då kvinnor inte vätades studera, bröt hon barriärer, forskade och bidrog till kunskapen om hur man klyver en atom. För denna insats fick hon varken erkännande eller Nobelpriset, vilket däremot hennes manlige kollega fick. Parallellt får vi en utmärkt och pedagogisk grundkurs i atomernas och grundämnenas uppbyggnad. Framemot slutet av boken kommer vi in på kärnklyvningens båda främsta tillämpningar, atombomben och kärnkraften som energislag. Dessvärre kan boktitelns ordval kärnkraft förleda en att tro att det är just energislaget det ska handla om, kärnklyvning hade varit tydligare. Just när det gäller kärnkraftsfrågan, som är så polariserad idag, navigerar författaren skickligt mellan skären och sammanfattar rättvist. Texterna är lättförståeliga och välskrivna och sättningen luftig och lättläst. Anna Nilsson har gjort de underbart vackra, uttrycksfulla och grafiska illustrationerna som lever ihop med texterna. Färgsättningen är behagligt dämpad, och det finns mycket att titta på. Vi upptäcker kärnkraften är en faktabok för barn och ungdom när den är som bäst! Lektör Ulf Hyltén-Cavallius, BTJ-häfte 13, 2024.

Teknik-böcker för barn täcker robotik, programmering, datorernas historia, internet, AI och hur saker fungerar. För yngre barn är det ofta "hur fungerar en cykel/bil/tåg"-böcker. För äldre barn blir det programmering, kodning och hur algoritmer påverkar våra liv. Området växer snabbt, och nyutgivningen följer med teknikens utveckling — det som var aktuellt för fem år sedan kan kännas föråldrat idag.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.