Sist jag var som lyckligast

Rose Lagercrantz och Eva Eriksson, uppskattade barnboksveteraner med ett vitalt samarbete sen länge, berättar vidare om Dunne i ettan i denna tredje fristående bok. Lättläst för nybörjarläsaren med kort koncentrerad text och roliga mitt i prick-bilder. Just när sommarlovet står för dörren händer det som bara inte får hända: Dunnes pappa blir allvarligt skadad vid en bilolycka. "Jag måste träffa min pappa! Nu!" tjuter Dunne. När hon får se honom på sjukhuset viskar hon hans namn. Men han bara sover, ända tills Dunne skriker "pappa!" så högt hon kan. Då slår han upp ögonen och ser snabbt på henne - och sluter dem igen. "Pappa kommer att bli bra", lugnar doktorn, "men det tar tid, minst hela sommarlovet." Dunne blir lättad, men mest trött, som man kan bli när man varit riktigt rädd. Hon vill helst tänka på något helt annat, som skolavslutningen och liljekonvaljer. Får man bli lycklig av deras doft när pappa ligger på sjukhus? Och får man ta ett glädjeskutt när bästa kompisen Ella Frida ringer från Norrköping och frågar om man vill följa med till deras sommarö? Ja, man får det! Man får leva och vara glad, och Dunne jublar inombords - för hon är bra på att ta livet som det är, och hon vägrar sluta tro på under! Under kan ske varje dag... En varm och innerlig berättelse om sorg och glädje, inte minst om Dunnes stora kärlek till pappa. De tidigare böckerna om Dunne heter Mitt lyckliga liv (2010) och Mitt hjärta hoppar och skrattar (2012). Båda har hyllats och fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands, framför allt i Tyskland. Mitt lyckliga liv ansågs vara "Årets bästa barnbok" enligt Sölvesborgs-Tidningen. Sagt om My happy life (översättningen av Mitt lyckliga liv):"A quietly compelling book for young readers." Carolyn Phelan, Booklist"This is an uplifting book /.../ a joy to read and to share." wakingbraincells.

Känsloböcker hjälper barn att namnge det som annars bara känns. Titlarna kretsar kring ilska, sorg, svartsjuka, rädsla och glädje som blir för stor. Den nyare utgivningen är ofta uttryckligen pedagogisk. Vissa böcker är till och med skrivna i samarbete med barnpsykologer. Att läsa om en figur som blir arg och sedan lugnar sig är ett av de enklaste sätten att introducera känsloreglering hos små barn.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.

Utöver känslor berör boken även kroppen, vilket gör den till en bra utgångspunkt för samtal hemma eller i förskolan.