Barnet av trä

Julia är inte som andra flickor. Hennes pappa, Snickaren, skapade henne av en levande träbit. På så sätt fick han den dotter som han så gärna ville ha. Men Julia är egentligen ingen dotter, han är en son. Med hjälp av sin vän Pim byter Julia namn till Erik och börjar leva som en pojke. Klänningar byts mot byxor, långa lockar klipps till kort, stickigt hår. Snickaren är en förstående pappa, som med mycket kärlek har samtal med sin son och tillsammans testar de sig fram för att gemensamt komma fram till hur de ska förhålla sig till att Julia nu är Erik. Barnet av trä är en normkreativ bok där att var trans är lika mycket norm som något annat. Det är en berättelse om att växa upp och bygga relationer med en transprocess invävd mellan lekar och vardagsbestyr. En viktig bok som bör finnas på alla förskolor, skolor och bibliotek. Lukas Renklint föddes 1990 i Stockholm. Han jobbar som lajvpedagog. Lukas egen transprocess har inspirerat till Barnet av trä och han hoppas att boken ska vara ett stöd för unga med liknande tankar, men även för vuxna för att ha bra och öppna samtal med sina barn om vad det innebär att vara trans. Barnet av trä har hämtat sin form från den klassiska sagan och skildrar med lätthet ett transbarns utforskande av den egna könsidentiteten. Boken har en positiv ton då barnets förälder är stöttande och barnet tillåts att själv vara den som utforskar och dikterar villkor. Språket är enkelt och utan anmärkning. Boken är uppdelad i korta kapitel och Drabikowskas lekfulla och färgglada illustrationer lyfter texten och bidrar till att boken upplevs inbjudande. Barnet av trä är en saga med ett viktigt budskap.BTJ-häftet nr 19, 2023.

Nappen är en av de tidigaste små förlusterna i ett barns liv. Böcker om att lägga nappen är pedagogiska men ofta med humor: nappen som ges till en bebis, nappen som hänger på ett napp-träd, nappen som flyger till månen. Området är smalt men välanvänt: nästan alla föräldrar som ska göra napp-avveckling tar hjälp av en bok. Bästa effekten får man av att läsa flera gånger veckan innan själva avvecklingen.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.

Utöver napp berör boken även sagor, vilket gör den till en bra utgångspunkt för samtal hemma eller i förskolan.