Vaggvisa för farmor

Stillsamt och kärleksfullt berättar denna bok om en avgörande tid i historien, genom en farmoders liv. Hon levde i den polska staden Lódz där polacker, tyskar och judar arbetade tillsammans i textilindustrin under kriget. Idén till Vaggvisa för farmor föddes hos Iwona Chmielewska när hon fann en ask knappar som hade tillhört hennes farmor Hulda. Boken är uppbyggd kring spetsar, broderier, näsdukar, klänningar och accessoarer som alla blivit till verktyg för att berätta en personlig, men samtidigt universell, historia. Chmielewska fyller sidorna med stora illustrationer i en blandad teknik där inskannade bilder av spetsar, broderier, kläder och barnstrumpor figurerar sida vid sida med fotografier och förtrollande teckningar. Textilierna är en hyllning till ett tålmodigt hantverk som pågick oavbrutet före, under och efter kriget. Denna enastående bilderbok berättar en persons historia, men också om en historisk tid. "Har vavs flera parallella berattelsetradar samman, sasom farmor Huldas livsode men ocksa en mer allman och universell historia inte minst om tyget, dess funktioner, anvandningsomraden och sjalva hantverket. Det hela blir till en vacker, ofta poetisk och samtidigt materiell historia, dar bilderboksmediets uttrycksmojligheter nyttjas till fullo." 4/5, Magnus Öhrn, BTJ IWONA CHMIELEWSKA föddes i Pabianice i Polen. Hon började sin karriär som bilderboksskapare redan på 1990-talet genom att illustrera barnboksklassiker och folksagor. I början av 2000-talet kom hon i kontakt med ett koreanskt förlag och sedan dess har de flesta av hennes böcker varit koreanska i original. Hennes säregna illustrationsteknik med kollage blandat med teckning är oefterhärmlig. Under sin långa karriär har hon tagit emot stort antal priser och blivit nominerad till såväl H.C. Andersen-priset som ALMA-priset. Vaggvisa för farmor belönades 2020 med Bologna Ragazzi Award, och är den första av hennes böcker som översätts till svenska.

Teknik-böcker för barn täcker robotik, programmering, datorernas historia, internet, AI och hur saker fungerar. För yngre barn är det ofta "hur fungerar en cykel/bil/tåg"-böcker. För äldre barn blir det programmering, kodning och hur algoritmer påverkar våra liv. Området växer snabbt, och nyutgivningen följer med teknikens utveckling. Det som var aktuellt för fem år sedan kan kännas föråldrat idag.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.