Tekla Tiger och JAG-boken

Barnen på fröken Claras förskola har fått i uppgift att sammanställa en jag-bok med bilder på deras familjer: mamma och pappa, syskon, mormor och morfar, farmor och farfar, samt fotografier av roliga händelser och spännande platser. Det har blivit dags att presentera jag-böckerna inför gruppen. När det är Tekla Tigers tur så räcker Torben Tvättbjörn upp handen och frågar: - Varför ser inte Tekla ut som sin mamma och pappa? Det blir alldeles tyst i rummet. - Teklas mamma och pappa är lika varandra men Tekla ser annorlunda ut, säger Torben. Ingen hade tänkt på det tidigare, att Tekla faktiskt inte ser ut som sin mamma och pappa. Men nu när Torben säger det blir det alldeles tydligt. Tekla blir ledsen och vet inte riktigt vad hon ska säga. Boken om Tekla Tiger tar upp ämnet om att vara annorlunda i allmänhet och som i Teklas fall, vara adopterad. Mi Karlsson Bergkvist är själv adopterad från Sydkorea och har även en son som är adopterad från Sydkorea.

Adoptionsböcker rör vid både den glädjefyllda och den komplicerade sidan av att en familj bildas på det sättet. För de yngsta finns "hur vi blev en familj"-böcker, för äldre barn mer reflekterande titlar som börjar fråga om biologiska rötter, om identitet och om saknad. Fosterfamilj är ett besläktat tema vi också täcker. Området är litet men kvalitén är ofta hög eftersom utgivningen är intentional och välöversedd.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.