Den osynlige mannen

När en mystisk främling kliver in på värdshuset i den engelska byn Iping insvept i bandage, dold bakom mörka glasögon, anar ingen vilket vetenskapligt genombrott han bär på. Men snart sprider sig ryktet: mannen är osynlig. Det som börjar som ett vetenskapligt experiment utvecklas till en kamp mellan individ och samhälle, mellan genialitet och vansinne. Den osynlige mannen, först utgiven 1897, är ett tidigt mästerverk inom den moderna fantastiken. H.G. Wells förenar här vetenskapliga spekulationer med moraliskt djup och gör osynligheten till mer än en fysisk egenskap: det blir en metafor för alienation, för maktens korrumperande natur, för den människa som sätter sig själv utanför det gemensamma. I en tid då vetenskapen gjorde rasande framsteg, ställde Wells de svåra frågorna: Vad händer när forskningen löper amok? Vilka etiska gränser får överskridas? Den osynlige mannen är inte bara en spännande skräckberättelse det är en varning, ett psykologiskt drama och en idéroman i ett. I översättning av Ingrid Ekman Nordgaard. H.G. WELLS [1866–1946] var en brittisk författare, journalist och framtidstänkare, ofta kallad science fiction-genrens fader. Med verk som Tidsmaskinen, Världarnas krig och Doktor Moreaus ö formade han en ny litterär tradition där vetenskaplig fantasi förenades med samhällskritik. Wells var inte bara underhållare, han var en idéförfattare, en visionär, vars verk än i dag väcker oroande frågor om teknik, ansvar och mänsklighetens gränser.

Fantasy och science fiction delar hylla men gör olika saker: den ena bygger en värld med egna regler, den andra tar vår värld och skruvar på en förutsättning. Gemensamt är att båda kräver att läsaren håller flera saker i huvudet samtidigt, och belönar det med ett djup få andra genrer når. Den svenska utgivningen är översättningstung, och serier är normen snarare än undantaget.