Påfågelns barn

Yezda lever i de kurdiska bergen med sin familj i slutet av 1800-talet. De är Påfågelns barn? yezidier med en tro som förenar judendom, islam och kristendom med urgamla religioner. Deras historia får liv när Yezdas farmor,Ate, berättar deras myter och legender. Det är kanske första gången denna del av yezidiernas historia sätts på pränt. Berättelsen har sagans form eftersom det saknas historiska data. Många svenska kurder har sina rötter i detta folk eller liknande erfarenheter, men få av dem har en farmor som kan berätta.

Folksagor, prinsessor, prinsar, drakar. Sagans grundberättelser har levt vidare i tusentals år och fortsätter att kännas relevanta. Bredvid de klassiska samlingarna (Bröderna Grimm, Andersens sagor, asbjörnsen-moe) står moderna nytolkningar där prinsessor räddar sig själva. För yngre barn fungerar sagor som en första introduktion till berättelse-strukturen: någon vill något, något står i vägen, problemet löses.

Mellanstadie-åldern närmar sig vuxenlitteraturen: fantasy med riktig epokomfattning, deckare med ledtrådar, realistiska berättelser om identitet, vänskap och vad det innebär att växa upp. Här blir bokserien särskilt viktig: en titel som leder vidare till nästa kan hålla läsbiten igång under ett helt år. Också en bra ålder för faktaböcker till barn som föredrar något annat än fiktion.