Vilken Smash!

Vilken smash! är den första skönlitterära boken om badminton. Det är även vänskapsbok som berör ämnen som etnicitet, jämställdhet och identitet. - Du, visst har du spelat badminton tidigare? Tränat och så? Det dröjer innan svaret kommer. De går en stund och solen lyser skönt. - Ja. Jag har tränat i två år. Jag älskar det. Jag spelade mycket badminton i Sheffield. - Sheffield, det är i England va? säger Nadir. - Ja. - Ska du börja spela igen? En dag börjar en ny i Nadirs klass. Nadir inser snart att den nya eleven verkar både cool och rolig att umgås med, efter skoltid. När är man egentligen kompis med någon? Och hur ska man våga vara sig själv till 100 % när spelreglerna är annorlunda i skolan och utanför den? Vilken smash! är första boken i serien Spela badminton. "Vilken smash! Det här är något så ovanligt som en nyutkommen bok om badminton, där även den helt okunnige får lära sig en del om sporten. Men boken handlar också om vänskap och mod att vara den man vill. Nadir och Chloé märker snabbt att de trivs ihop och blir vänner när Chloé kommer till klassen. Jag gillar speciellt att de även har andra intressen än badminton, något som de använder sig av för att se till att Chloé ska kunna fortsätta spela badminton. Marianne Sunds bilder kompletterar Joakim Perssons text på ett bra sätt och jag uppskattar de mindre bilderna som delar upp texten här och där. Målgruppen är 7-11 år och jag hoppas nästa del i serien är på gång för jag vill läsa mer om Nadir och Chloe."

Kärlek i barnböcker handlar sällan om förälskelse i traditionell mening. I de yngre åldrarna är det kärleken till mamma och pappa, till mormor, till nallen och kaninen. Senare kommer vänskapskärleken, första kompis-kraschen, och så småningom de första pirrande förälskelserna. Att läsa böcker om kärlek hjälper barn att namnge känslor som annars är diffusa, och ger dig som förälder ett mjukt sätt att prata om relationer utan att det blir för stort.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.