Judit och tant Harriet

Sommaren ser inget vidare ut för Judit. Hon är med pappa på landet men han bara snickrar. Böckerna är utlästa och Mats och Vanja vill leka affär, det är ju dödstrist! Men så möter Judit tant Harriet. Nittiosex år gammal och före detta formel 1-förare i Milano, barpianist i Casablanca, fårklippare i Australien, guldgruvesprängare i Alaska, bergsbestigare, och hästinridare i Vilda Västern. Bland annat. En hejdundrans massa karlar har hon haft också, men gift har hon aldrig varit för som hon säger: Man kan väl inte slänga bort sin frihet på vilket trams som helst. Att hänga med Harriet slår att leka affär med hästlängder, tycker Judit. Hon börjar hälsa på henne nästan varje dag. Tant Harriet bjuder på möglig saft, röker pipa och berättar vilda historier från sin ungdom. Men varför vill hon att Judit ska hålla henne hemlig?

Döden är ett av de svåraste och samtidigt viktigaste temana i barnlitteraturen. Bra dödsböcker varken förskönar eller skrämmer — de ger ord, bilder och tröst åt något som barn ändå förr eller senare möter, antingen via en granne, en husdjurssorg eller någon i den närmsta familjen. Böckerna här täcker från milt symboliskt (löv som faller, fjärilar som flyger) till direkt och hudnära. Välj efter ditt barn, inte efter åldersrekommendation.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.