Ett litet recept på polkagrisar

"Detta är populärhistoria i sin bästa form. Helhetsbetyg: 5, Briljant!." /Bibliotekstjänst Chicago 1948. När Anna-Britt Agnsäter studerar och arbetar som hembiträde i USA öppnar en av kökslådorna i det ljusa köket, hittar hon en samling skedar i olika storlekar, hopknutna med ett snöre. Hennes husmor, som tycker att den är opraktisk, förklarar att den är till för att underlätta när man mäter upp mjöl, socker och salt. Men för Anna-Britt faller plötsligt allt på plats. Hur en svensk måttsats med standardiserade mått, så att en kaffekopp och en matsked alltid är lika stora, borde hänga ihop med en helt ny sorts kokbok. En kokbok som är så enkelt skriven att alla kan lyckas i köket. Så noga provlagad att den oerfarna husmodern, ja till och med hennes man, kan laga middagsmat med perfekt resultat varje dag. – Det skulle verkligen bli Vår kokbok, säger hon för sig själv. Anna-Britt Agnsäters idé kom att förändra svensk hemmamatlagning i grunden. Och "Vår kokbok" kom att bli en av de mest sålda böckerna i Sveriges historia. Ett litet recept på polkagrisar är en fascinerande och gripande roman om "Vår kokboks grundare Anna-Britt Agnsäter. En briljant berättelse om hennes livslånga kamp för att förändra svensk hemmamatlagning i grunden. Elin Peters är journalist och matredaktör på Dagens Nyheter och ägnar hela sina dagar åt mat. Hon vet hur viktigt det är med tydliga och välskrivna recept, men vet också att de bästa recepten bär på en berättelse. Berättelser om ursprung och traditioner, om drömmar och förhoppningar. Detta är Elins första roman, inspirerad av den verkliga historien om Anna-Britt Agnsäter.

Den historiska romanen använder en annan tid som scen, men handlar nästan alltid om något igenkännbart: makt, klass, familj, vad man tvingas välja mellan. Svensk utgivning har en stark tradition av släktkrönikor och av berättelser förlagda till 1800- och 1900-talet, och där finns också de mest lästa titlarna. Genren fungerar bra för den som vill läsa långt och sammanhängande.